Kirkens hierarki‎ > ‎

Protokoll fra Prostimøtet 2015



 PROSTIMØTET I STOCKHOLM 14. MAI 2015


Mötesprotokoll från prosterimötet i Stockholm 2015-05-14

1. Presentation och inledning.

- Norge är i slutarbetet på Hell. Nikolaj kyrkan i Oslo samt kyrkan i Sandnäs i Stavanger. Med det har tre stycken fullvärdiga ortodoxa kyrkor byggt i Norge under senare tid!

- F. Pauls församling i Danmark har köpt en kyrkolokal i centrala Köpenhamn de är mycket glada för. Församlingen har vuxit kraftigt och består idag i upp emot 50/60 medlemmar från att ha börjat med en liten grupp på under tio personer! F. Emilianos, som idag inte har någon egen församling, tjänar ofta tillsammans med f. Paul i deras församling.

- F. Christoforos församling startade kyrkoförening Hel. Herman av Alaska 2008 som nu införskaffat mark för ett kyrkobygge. Idag firar man dels i egen lokal på prästens fastighet samt två gånger i månaden i hyrd lokal i Kristianstad. Församlingen består ca 50 medlemmar med många unga familjer. Man är intresserad av att utveckla verksamhet för barnfamiljer med deras föräldrar ex gemensamma läger.

- Sr Ioanna berättade att; Sketen nu firar åtta öppna Liturgier per år företrädesvis av f. Angel, att det hålls en daglig monastisk typika i Sketen och att ljus stöps till Kristi förklarings församling. Bokhandeln Ambon fungerar som tidigare och att vi sakta försöker renovera och bygga om både kyrka och bostadsdel. Det kvarstår problem med grannar vilket är tröttande. F. Angel berättar om Sketen att den används flitigt av en grupp troende från Kristi förklaring samt av troende från andra jurisdiktioner i när området.

- I Stockholm arbetar församlingen som vanligt med stor aktivitet och många besökare.

2. Stiftet. F. Angel går igenom vikten av att kyrkoböckerna, de s k metriska böckerna, sköts korrekt. Rapportering skall ske kontinuerligt till stiftet och kopior översändas.

Förslag kom upp om att man borde sammanställa ett digitalt redovisningspaket, för att underlätta arbetet. F. Olav kommenterade att detta då också måste upprättas på engelska eftersom inte alla behärskar ryska/franska. F. Angel skulle försöka se till att ett sådant ”paket” sammanställs och skicks ut.

F. Angel tar upp frågan om varifrån de olika församlingarna gör sina ljusinköp. Det visar sig att de flesta sköter detta lokalt och vill fortsätta göra det. F. Olav efterlyser äkta vaxljus för altaret och svårigheten att få tag på sådana. Kvaliteten på ljusen från stiftet är inte godtagbar.

En förfrågan har inkommit från stiftet om redogörelse för församlingarnas fasta egendom. Problem kring de enskilda ländernas juridik kring kyrkoegendom togs upp. Situationen med ett ärkestift i annat land skapar en specifik situation där man först och främst måste förhålla sig till landets nationella lagar. F. Johannes upplyste om att Ärkebiskop Gabriel bett alla som äger någon kyrkobyggnad privat bör upprätta ett testamente så detta inte leder till problem vid ev. bortgång. Varje ideell förening/trossamfund skall ha arvsrätten formulerad i sina stadgar, åtminstone enligt svensk lag.

I princip alla kloster i diasporan i väst ägs idag av olika former av juridisk person; stiftelser, privata personer inom eller utom kommuniteten alternativt av klosterorganisationen själv. Det finns i princip inget annat sätt att göra detta så länge det inte finns en ortodox stadskyrka i landet. Enligt svensk lag är det förbjudet för utländsk religiös organisation att äga mark inom landets gränser.

Prosteriet. F. Angel redogjorde för sin roll som prost. Han såg nu alla frågor kring valet och dess genomförande som ett avslutat kapitel. Vi har idag full kanonicitet i vår jurisdiktion och vi bör sträva efter att leva vårt andliga liv på det lokala planet, i frid med omgivningen. I det ligger en stor möjlighet och frihet att verka i Den helige Ande.

F. Angels analys av situationen inom stiftet och tillsättningen av hjälpbiskop från Patriarkatets Synod samt andra åtgärder, var att den nya tillsättningen inneburit många utmaningar för vår Ärkebiskop och att det varit en svår början. För de goda avsikterna skall komma fram behövs mer tid. Vår ny Ärkebiskop behöver vårt förtroende.

Medier. F. Angel tog upp den nya situation som kyrkan hamnat i genom de digitala mediernas inträde i kyrkans liv. Situationen påverkar oss alla och vår verklighet på ett djupt plan. F. Angel varnar för att använda mejllistor för att starta upp diskussioner och skapa åsiktsgrupper. Det är mycket lätt när man är i affekt att snabbt skriv ner sina tankar och känslor, kopiera så många mejladresser man kan finna och gör ett enkelt tryck på Skicka. Men det kan få förödande effekter på allas vårt andliga liv lång tid framöver. F. Angel ber oss vara mer försiktiga och genomtänkta när vi använder i-net.

Sr Ioanna tar upp att kyrkan har alltid arbetat personligt från person till person, med konkreta möten mellan enskilda individer. Det är dess själva grund. Det är ett långsamt arbetssätt som ger tid för reflektion och urskillning, som ger personliga rum.

Webbsida. I nästa andetag togs behovet av en egen hemsida för prosteriet upp. Förslag fanns på en egen domän, på att det skulle tas fram ett diskussionsforum, och att någon skulle utforma en enkel hemsida. Den kunde båda vara öppen alternativt nås via ett logg in för medlemmarna. Målet med detta var att alla skulle få ut information från stiftet så snabbt och enkelt som möjligt. Ingen kunde dock ta på sig ansvaret för att starta upp en hemsida.

Nordiskt Arkiv. Sr Ioanna hade också gett ett förslag om ett nordiskt arkiv för att bevara materiel som personer i kyrkan tagit fram under årens lopp kring Skandinaviens tidiga kristnade, helgon, heliga platser och influenser från den ortodoxa kyrkan i områdets historia etc. Som det nu är försvinner ofta betydande material och kunskap när någon går bort. Om någon är intresserad av att samarbeta kring detta, kan höra av sig till sr Ioanna så att en arbetsgrupp bildas.

3. Pastorala frågor. Gemensamt liv.

F. Olov inledde med situationen i Norge. Han sökte svar från fader Johannes varför det inte är möjligt för dem med ett samarbete och möjligheten att fira gemensamma Liturgier. F. Olav var mycket beklämd över situationen och tog upp att många lekmän lider av detta. F. Olav och f. Christoffer har samarbete med varandra och firar Liturgi tillsammans då och då. F. Christoforos efterfrågade samma möjlighet till samarbete som fader Olav. De var båda mycket ledsna över situationen.

F. Johannes svarade att han inte tyckte att frågan skulle tas upp på det här mötet. Han redogjorde att den nuvarande situationen blivit bestämd av Vladyka Gabriel som givit sin välsignelse till att de firade sina Liturgier separat. F. Johannes ville hålla fast vid den uppgörelsen. Det var svårt för mötet att säga något om detta eftersom ingen egentligen känner till vad det handlar om.

F. Angel uppmanade parterna att söka kontakt med Vladyka Job tillsammans och sa att han inte kunde göra något åt situationen eftersom han är en präst som de själva. Situationen måste lösas via Ärkebiskopen.

F. Paul berättade att deras församling får besök av Ärkebiskopen i oktober på församlingsfesten.

F. Angel tog upp tankar kring förberedelsen inför dop av barn när föräldrarna inte är aktiva församlingsmedlemmar. Skall man kräva en förberedelse av föräldrarna? Det tycks allt viktigare att ställa krav då dopet innebär ett avgörande ansvar i livet. Faddrarna fungerar inte längre som ansvariga för barnets frälsning, det hamnar hos föräldrarna att ge barnet katekes.

Förslag kom upp på att man skulle samla ungdomarna i församlingen till någon form av läger, pilgrimsvandring el. dyl för att i tonåren ge dem möjlighet att möta den tro de döpts in till. Detta skulle kunna ske var sommar och gälla alla ungdomar i hela Skandinavien. F. Johannes har början till ett undervisningsmaterial som de prövat i Norge. Tanken kring detta får mogna vidare och kanske uppstår ett personligt initiativ.

Även frågan om vigsel i kyrkan togs upp. Alla präster har inte giftorätt i juridisk bemärkelse. Om detta var en fördel eller inte togs upp.

F. Angel efterlyste också en gemensam kantorsutbildning eftersom behovet av kantorer är ett ständigt problem och det är svårt att finna personer i våra länder som har tillräcklig kunskap och dessutom kan ta på sig en så pass krävande arbetsuppgift. Flera mötesdeltagare upplevde detsamma.

Kring båda dessa saker bör Kyrkan fatta ett gemensamt beslut så som mötet uttrycket det.

4. Panortodoxi i Skandinavien?

Frågan om vad som skall göras för att vi skall bli en självklar medlem av det panortodoxa samarbete som reda startats mellan vissa biskopar i Sverige. Vi blir inte kallade till dessa möten så som det sig bör. Dessa möten fungerar inte som panortodoxa eftersom vissa är uteslutna. Fader Angel är bekymrad. Ingen lösning till detta kom fram.

F. Angel tog upp den situation som vi i Sverige lever med i relation till den serbiska kyrkan efter upptagningen av f. Emilijan i vårt stift. Biskop Dositej har fortfarande inte svarat på vårt försök att lösa konflikten. Däremot har samfirning nu skett med Moskva Patriarkatets präster till stor lättnad för de troende. Moskva hade tidigare i lojalitet med serbiska stiftet förbjudit samfirning mellan prästerna. Detta är nu hävt i Moskva kyrkan. Men biskop Dositej nämner fortfarande f. Emilijan som en präst under bann, i sin årliga kalender för att serberna inte längre skall gå till honom. F. Emilijan har idag ingen egen församling utan firar oftast tillsammans med f. Paul.

F. Angel tog också upp det positiva som skett med Metropolit Cleopas; att han inbjuder och besöker alla och är öppen för samarbete mellan de olika ortodoxa kyrkorna i Skandinavien.

Konflikter kvarstår också i Danmark mellan den s k ryska utlandskyrkan och f. Pauls församling. Man har ingen form av samfirning eller kommunikation kring praktiska saker. Detta startade med Ärkebiskop Mark och tycks bestå tills vidare.

Mötet fick avslutas abrupt eftersom tiden var inne för att deltagarna måste passa sina flyg- och tågtider.

Närvarande:

F. Angel, prost och kyrkoherde för Kristi förklarings församling, Stockholm

Ark. Johannes klosterföreståndare för Hell. Trifons Skita i Hurdal samt kyrkoherde för Hell. Nikolaj församling i Oslo

Munkdiakon Serafim, munk i Trifons Skiita och medtjänare med f. Johannes i församlingen

F. Paul, kyrkoherde för Gudsmoders Beskydds församling i Köpenhamn

F. Olav församlingsföreståndare för församlingen i Hel. Halvards församling i Moss och Fredriksstad.

F. Christoforos församlingsföreståndare för Hel. Herman av Alaskas kyrkoförsamling nära Kristiansstad i Norge.

Diakon Alexander, tjänar i Kristi förklarings församling

Juri Gourman, läsare i Kristi förklarings församling

nunna Ioanna föreståndare för Korsupphöjelsen Skete i Vavd.


Comments